Han ligger på en spik...

Läste en underbar, men sorglig lite historia för ett tag sedan:

En man gick en dag förbi ett hus där det satt en gammal dam i en gungstol. Bredvid henne satt en gammal man och läste medan han gungade. På golvet låg det en hund och gnällde som om den hade ont. När mannen gick förbi undrade han varför hunden gnällde.

Nästa dag gick han förbi samma hus igen. Både den gamla damen och mannen satt i sina gungstolar och även hunden låg på sin plats. Och lät på samma sätt. Mannen som passerat förbi bestämde sig då för att om hunden fortfarande låg där och gnällde nästa dag skulle han fråga dem varför...

Tredje dagen kunde han förfärrat konstatera att hunden fortfarande låg där och gnällde, situationen hade  inte förändrats. Mannen stod inte ut längre.


"Ursäkta frun!" ropade han till den gamla damen. "Vad är det med er hund?"
"Åh, han" svarade hon. "Han ligger på en spik..."

Mannen som frågat såg förbryllad på henne och frågade: "Men om han ligger på en spik och det gör så ont, varför flyttar han sig inte då?"

Den gamla damen log och svarade med mjuk farmorsröst:
"Raring - det gör precis tillräckligt ont för att han ska gnälla över det, men inte tillräckligt ont än för att han ska flytta sig!"

• Vad har du i ditt liv som skvaver som spiken?
• Hur länge ska du låta det fortsätta?
• När kommer dagen då du flyttar dig från spiken?

  

Hunden på bilden har inget med historien att göra ;-)
För fler härliga Clumberspaniels, kolla här: 
www.sugarloaf.se

Låt hästen leda dig...

Vi såg en underbar film på bio häromdagen, Hachiko Den handlar om en Akita, en hund, som kommer bort på vägen till sin köpare. Richard Gere, som spelar rollen, hittar honom och får en vän för livet. En härlig film om vänskap, lojalitet och inte minst visar den på att hundar också har känslor.

Hachi kommer till tågstationen för att vänta på husse varje eftermiddag vid exakt samma klockslag. Även efter husse dött. I hela nio (!) år bor hunden på stationen och kommer och sätter sig utanför kl fem när husse brukar komma. Blotta tanken på detta får mig att få en tår i ögat... Vänskap, kärlek och nära band!

Det får mig också att tänka på en historia från Milton Erickson.

Han berättar om en dag från sina barndomsår. Det kom en häst in på deras ägor och de visste inte vems hästen var. Milton bestämde sig för att sitta upp på hästen och föra den tillbaka till vägen. Men istället för att rida till olika ställen och leta efter ägaren lät han hästen vägleda honom. När hästen fört honom till sin ägares egendom frågade ägaren hur Milton kunna finna honom. Hur Milton visste att hästen var deras. Han svarade då: "Jag visste inte, men hästen visste. Allt jag gjorde var att hålla honom kvar på vägen."

• Du har en ledstjärna inom dig som visar dig vägen.
• Du har en kraftkälla inom dig som kan hjälpa dig på traven.

Milton menade att vårt omedvetna jag (hästen) kan lösa alla problem och återföra oss till vårt sanna och kraftfulla jag. Kan du få tillgång till trans har du öppnat dörren...

Sagan om den framgångsrike majsodlaren

Det var den framgångsrike majsodlaren som fick fina skördar år efter år. Han vann utmärkelser för god kvalitet och stora skördar. Han rönte affärsmässig framgång när han också fick bra betalt för sitt jobb.

En vår uppmärksammade dock en reporter att bonden varje vår gick runt till de omgivande majsodlarna och gav dem flera säckar av sina egna prima majskärnor, utsädet som han själv använde på sina åkrar. Reportern kunde inte hejda sig utan tog kontakt och undrade om han blivit galen. 

"Nej svarade bonden lugnt." Och fortsatte: "Så här har jag gjort i alla år. För om grannen sår undermålig majs på sin åker finns en risk att det deras frön sprider sig över på mina marker och utarmar och försämrar min kvalitet. Därför delar jag med mig av mitt utsäde..." 

Reporter nickar förstående och tillägger: "Jag förstår, men då kommer ju dina grannar också att få en bra skörd..." "Ja, det är alldeles korrekt svara bonden lugnt" med en röst som visar på att samtalet därmed är över.

Vad blir din reflektion?

Optimisten och pessimisten - var lägger du fokus?

Här är en av mina favorithistorier som jag ofta berättar vid mina föredrag: 

Två killar i 5-6 års åldern hade helt olika syn på livet. En var positivt inställd till det mesta medan den andra var helt tvärtemot, inget var riktigt bra. Vi kan kalla de två ”optimisten” och ”pessimisten”.

På dagis blev man fundersam och gjorde en enkel test. Först fyllde man ett litet rum med leksaker och släppte därefter in ”pessimisten” – nu borde han bli i alla fall lite glad! Jo, men bara för ett ögonblick. Han gick in i mitten av rummet och utbrister: ”Så mycket leksaker har jag aldrig fått!” 

Hmm, tänkte lärarna… "Vad göra för optimisten?" En av lärarna fick ett infall, ringde till bonden en bit bort och bad honom komma med ett lass gödsel, alltså ”hästskit” på ren svenska. Man tog ut leksakerna och fyllde istället rummet med dyngan. Och släppte sedan in pojken.

Nu måste han väl bli lite nedstämd – ja, men bara för en kort sekund. Han går sedan in till mitten av rummet och börjar systematiskt gräva sig igenom hela rummet. Kommer därefter utspringandes flåsande. Lärarna undrar vad dom ska ta sig till. Men först frågar de killen hur han tänkte.

Han svarade: ”Jo, med så mycket hästskit, så måste det finnas en häst någonstans!”


Reflektion: Vad lägger DU fokus på hästarna eller hästskiten? Och vad gör din omgivning?

Sol eller vind, vem är du?

Igår var det gala - igen. Denna gången för att hedra och prisa svenska vardagshjältar. Se vilka här!

Man har också utlyst en kampanj med bilder på leenden. Ta en bild (MMS) och skicka den till "hjälte" 72400...

Påminner mig om en historia om vinden och solen som bråkade om vem som var starkast...

Historien om solen och vinden
Vinden sa: "Jag är den starkaste av oss två. Se på mannen där nere, han med rocken. Jag slår vad om att jag kan få av honom rocken fortare än dig. Jag blåser bara lite..."

Solen gick i moln och vinden började att blåsa. Mannen knäppte rocken. Vinden tog då i hårdare, mannnen svarade med att ta ett fast tag i sin rock och hålla den hårt mot sig. Vinden surnade till och ökade styrkan. Mannen likaså och rocken var kvar.

Vinden gav upp. Solen kikade då fram bakom ett moln och lyste allt ihärdigare med sina strålar. Mannen släppte taget om sin rock och började istället att knäppa upp. Solen sken upp i ett leende och strålade ännu mer. Värmen innanför rocken blev för mycket för mannen som tog av sig den och slängde den över axeln.

Solen konstaterade lugn:
Med ett leende och mycket värme når du längre.

Låt din värme och ditt leende spridas. Och njut dagen!

En historia om bröd och smör - vem lurar vem?

"Det här är historien om bonden som möter bagaren i rättsalen. Bagaren har stämt bonden för att ha levererat för lite smör till honom. Vi kontrollmätning såg bagaren att för varje kilo han fick, var det bara 950 gram. Han blev "lurad" på 5% men fick förståss betala fullt pris.

När de träffades i rättsalen utbröt en het diskussion om svek, bedrägeri och falskspel. Efter en stunds tumult blev det såpass ordning så de båda kunde sitta ned och lyssna på varandras historia.

Bagaren berättade då lugnt och sansat att han litat på bonden, men av en tillfällighet kontrollvägt en leverans. Han tog då för givet att bonden hela tiden levererat för lite smör till honom.

När det var bondens tur bedyrade han att han aldrig med avsikt levererat fel mängd. Och tillade: jag blev av med min en kilos motvikt till vågen och kunde därför inte väga smöret ordentligt. Då jag visste att bagaren var beroende av regelbunden smörleverans löste jag det på följande sätt:

Jag tog en en kilos brödlimpa av surdeg som jag köpt hos bagaren och använde som motvikt..."


Verkligheten är inte som du tror den är, verkligheten är som du uppfattar den. 
Och vem lurar vem?

Samtidigt slås jag av följande uttryck som Stephen Covey fördjupar i sin bokklassiker "De 7 goda vanorna":

Försök först förstå innan du gör dig förstådd! 

Är du hängiven eller passionerad?

Tänkte berätta en liten historia. Det är Aiospos fabel om hönan som värper guldägg.


Fabeln berättar om en fattig bonde som har en höna. En dag när han kommer ut till hönan för att hämta ägg upptäcker han att hönan värpt ett ägg helt i guld. Bonden tror först att det är någon som driver med honom och kastar ägget. Men efter att ha kommit på andra tankar plockar han upp ägget och tar det för värdering. Ägget ÄR av rent guld!  

Bonden kan knappast tro sina ögon. Och ännu mer överraskad blir han när han nästa dag hittar ett guldägg till under hönan. Han kan nästan inte vänta till nästa morgon för att återigen finna ett guldägg under sin favorithöna. Bonden blir väldigt, väldigt rik när han säljer sina guldägg. Allt verkar vara en saga för otrolig för att vara sann.

Med stigande välstånd och otålighet kommer också girighet. Bonden vill inte längre vänta på att hönan ska värpa guldäggen utan bestämmer sig för att döda hönan och ta ut dem allihop på en gång. När bonden dödat hönan och öppnat den hittar han inga guldägg, hönan är helt tom. Där finns inga guldägg och nu finns det ingen möjlighet att få fler. Bonden har dödat hönan som värpt dem!

Vad väcker historien för tankar hos dig? 

Ta hand om dina produktionstillgångar

Vad är effektivitet?

Ju mer man producerar, ju mer man gör, desto effektivare är man.

Stämmer detta i verkligheten? Den korta historien ovan berättar istället om verklig effektivitet som beror på två saker:

1. det som produceras och 2. produktionstillgången (förmågan att producera).

Du behöver ha en balans mellan produktion och din produktionsförmåga. Vad du gör och vilken förmåga, kunskap eller utrustning som krävs för att producera.

Fundera på:

Hur mycket tid ägnar du åt att vässa din produktionsförmåga? Att lära dig mer? Att ta hand om dig själv? Att ta hand om din kropp?

 

Hönan är passionerad sin uppgift, griset är hängiven sin uppgift. Vem överlever julen?

 

Rik eller fattig?

Den här berättelsen handlar om en mycket rik man som ville visa sin son hur fattiga människor lever. Pappan och sonen tillbringade därför ett par dagar hos en mycket fattig familj som bodde i närheten av deras gods. När de återvände efter besöket frågade pappan:

- ”Förstår du nu vad fattigdom innebär?”
- ”Ja, det gör jag”, svarade sonen.
- ”Kan du då beskriva skillnaden mellan vårt liv och deras”, bad pappan.

Efter att ha funderat en kort stund säger sonen:
- ” Vi har bara en hund, men de har fyra. Vi har en liten pool i trädgården, men de har en hel sjö. Vi har olikfärgade lampor i trädgården, men de ser hela stjärnhimlen. Vi har en massa betjänter som hjälper oss, men de hjälper andra. Och vi har stängsel runt hela vår gård, men de har vänner som beskyddar dom.”
- ”Jag som trodde att vi var rika och de fattiga…”

Vi ser världen för vad vi tror den är. Vi är alla "rika" när vi väljer att se världen med rätt glasögon. Jag menar inte att vi ska tolera och acceptera fattigdom i världen. Men som historien berättar; vem är fattig, vem är rik, egentligen?

Ta hand om dig och skapa en rik helg för dig själv och de människor du möter. Du betyder mer än du tror för de människor du har runt omkring dig.


Ingen kan göra allt men alla kan göra något. Varför inte stödja Plan Sverige?

Det är inte som du tror - gör ditt val

Här kommer några tänkvärda ord som man inte kan låta bli att beröras av:

Jag fick detta från en vän på e-post. Det sa mig att även jag hade två saker att välja mellan. Jag har valt. Nu är det din tur att välja...

Historien handlar om en mamma som för en tid sedan skällde på sin 5 årigadotter för att hon slösade på en rulle med dyrt guldfärgat omslagspapper.Pengar var det ont om och hon blev ännu mer upprörd när hon såg att dotternanvände pappret att dekorera en ask som hon placerade under julgranen.

Hursomhelst, den lilla flickan gav presentasken till sin mamma nästa morgon
och sade,  

"Den är till dig, mamma"   

Mamman blev generad för hennes tidigare ilska mot flickan, men hennes ilska blossade upp igen när hon öppnade presentasken och såg att den var tom.   

Hon sa dp till sin dotter, med harmfull röst;
"Vet  du inte unga dam, att när du ger bort en present är det meningen att det ska vara något i paketet?" 

Hon  hade tårar i sina ögon och sa: "Men, mamma, den är inte tom! Jag blåste kyssar i den tills den blev full."    

Mamman  blev förkrossad. Hon föll på knä och slog armarna om sin dotter och bad henne och förlåtelse för hennes obetänksamma ilska.  

En  kort tid senare tog en olycka dotterns liv, och det sägs att mamman behöll den  gyllene asken bredvid sängen för resten av hennes liv.  När  hon helst kände sig nere eller mötte svårigheter öppnade hon asken och tog ut  en inbillad kyss och mindes kärleken från barnet som hade lagt
kyssarna  däri. 

En  verkligt underbar känsla, som du säkert också kan känna när du läst så här långt. Denna gåva till oss, en ask full med ovillkorlig kärlek och kyssar från våra barn, familj och vänner.

Det finns inget mer värdefullare än detta. 

Utgå från att:
Det inte är som du tror. Ta väl hand om gåvan!   

Sprid historien genom att länka till den...

Ta risker

En bärare i Himalaya kallas ofta för sherpa. En av lokalbefolkningen som hjälper klättrare genom att bära deras packning uppför berget. Ett både hårt och slitsamt jobb. En sherpa som varit lyckosamt uppe på toppen många gånger fick frågan av en journalist:

"Hur kommer det sig att du tar så stora risker gång på gång. Varför?"

"Det är mitt jobb", svarar sherpan. "Jo, men du riskerar ju livet, varje gång." svarar journalisten.

"Jag gör det för att hjälpa andra." blir då svaret. "Men varför?" insisterar tidningsmannen.

Sherpan tänker då en kort stund och säger:

"Du har aldrig varit på toppen va?"

Örn eller anka?

Vem vill du vara - en örn eller en anka?
Örnen som med sin skarpa syn flyger runt med överblick och fokus på samma gång. Eller ankan som är kvar i sin damm eller går och pickar på sin invanda tuva. Dessutom som pickar på allt och alla. Istället för att lyfta blicken är det kanske också bekvämare att skylla på omständigheterna. Om det är lättja eller rädsla för vad som finns både utanför och inom sig själv får vara osagt.

Hur kan du sväva högre och friare?

Hur skaffar du en överblick över din egen tillvaro och ditt eget liv?

Om du läser wikipedia.se är örnen "ett vardagligt samlingsnamn för en grupp större rovfåglar, inom familjen hökfåglar (Buteonidae). Örnar är inte ett vetenskapligt gruppnamn för rovfåglar som nödvändigtvis skulle ha ett närmare släktskap med varandra än andra arter inom familjen hökfåglar. Därför omfattar örnar arter av mycket växlande storlek som lever i olika biotoper och som har olika beteenden."

Vi är alla av "växande storlek" och lever i "olika biotoper" med "olika beteenden". Och framförallt kan vi alla välja att att vara mer av örnar. Skaffa mera koll och kontroll över vårt eget liv och leverne i stället för att vara ankor.

Zeus, gudarnas konung inom den grekiska mytologin hade den gyllene örnen som ett av sina heliga djur. Även Jupiter, gudarnas konung i romersk mytologi hade örnen som sin symbol. Örnen är också vanligt förekommande som märke på vapensköldar, som släktmärke, på flaggor och logotyper. Och senare har många valt örnen som sin symbol. Den har varit symbol för Preussen, Österrike och Tsar Ryssland och är idag också en del av det svenska riksvapnet.

I västvärlden har vi alla valmöjligheter att bli mer fria. Eller för att citera Tomas di Leva i sången "Vad är frihet?";

"...du sitter fast i bruset varje dag och låtsas att din plats i kön är bra, snart kan vad som helst förföra dig. Det finns dom som flyger fria i sin bur, det finns fria som är fångade som djur. När allt blir tyst kan ingen höra dig."

Örnen symboliserar för mig frihet, valfrihet, flexibilitet och samtidigt överblick, mod samt kraft.

En hel människa

Denna underbara metafor är en av mina många favoriter...

Sonen är lite rastlös och pappan tar då en tidning och river ut en bild på världen. Han tar bilden och river den i stycken och ger sedan bitarna till sin son. "Här har du att sysselsätta dig med en stund...pussla ihop världen igen." Sonen tar sig an alla bitarna och börjar. Pappan känner sig stolt över sin uppfinningsrikedom med förvissning om att det kommer att ta en bra stund för sonen att få ihop pusslet så världskartan blir riktig igen.

Det dröjer dock bara en kortare stunden innan sonen är tillbaka. "Pappa, jag är klar nu!" säger han. "Det kan inte vara möjligt - så fort" utbrister han far. "Jo, då! Jag har pusslat ihop allt igen..." säger pojken.

Pappan följer med och ser till sin förvåning att bilden är korrekt. "Hur lyckades du så fort?" undrar hans pappa. "Jo...", svarar pojken. "Det var en bild av en människa på andra sidan. Och när jag fick människan hel så var även världen på plats!"

"Får du ihop människan är även världen på plats."

Stenen i skon...

Vad är det som ligger och gnager i ditt undermedvetna? Vad har du för stenar som blir allt tyngre på dina axlar? Vad är det för skugga som faller över dig? Vad ger dig dig skavsår i livet?

Stressforskaren och professorn i arbetsmedicin Lennart Levi har sagt följande:

"Om du fått in en sten i din sko och stenen skaver foten - du behöver du i första hand varken meditation eller motion. Varken nyandlighet eller aromterapi. De behöver snöra upp skon och - ta ut stenen."

Ibland är det lätt att bli av med det som stör. Ibland ännu lättare!

Så vilka stenar ska du plocka ut - redan nu!

Metafor: Lurar du dig själv - också!

Snickaren är arbetslös, men får ett erbjudande från stadens rika man att bygga ett hus åt honom. Snickaren accepterar utmaningen och får också ett fast pris att hålla sig till. Och kör igång.

Bygget fortskrider och snickaren gör smarta lösningar som gör att han sparar pengar. Han är egentligen en väldigt duktig snickare. Men i vissa fall är han t o m "dumsnål" för det kommer ändå inte synas på "utsidan" att det egentligen är ett fuskjobb han gjort. "Och kan man spara en slant så varför inte..." tänker mannen. Och han behöver ju pengarna nu.

Den rike mannen är bara där någon gång under byggnadstiden så snickaren får i stort sett helt fria händer. När huset står klart kan snickaren räkna till ca 200 000:- "sparade" kronor och eftersom det var ett fast pris är det pengar i hans egen fick resonerar han. Och de underarbeten och materialval han gjort, som egentligen inte håller i längden eller är godkända, kommer inte att synas...

Dagen kommer då det är dags för överlämnandet av det färdiga huset. På utsidan ett flott enfamiljshus. Den rika mannen är imponerad och utbrister: "Vad kul att se det färdiga huset." Och tillägger: "Eftersom jag redan har flera hus att bo i och du och din familj säkert skulle gott av att ha lite större så tänkte jag skänka huset till dig...!"

Snickaren blir helt stum och mållös. "Får jag huset...?"

Vilken är din inställning i livet? Vad inkasserar du nu till ett lägre värde istället för att vänta och få mer?

Kom ihåg:
Du kan alltid göra ditt bästa oavsett situation. Och när du inte gör det vad kan hända då.

Livets mening - hälsning från gurun

Vad är meningen med livet?

Den gamle mannen hade levt sina senaste 30 år upp bland bergen i en liten by och reflekterat kring frågan. I stilla meditation. I tysthet. I sin ensamhet med ett fåtal mänskliga kontakter. I närhet med naturen. Nära djuren. Följandes årstidernas växlingar.

En dag fick han besök av en ung man som efter en lång dags vandring nådde bergsbyn. Mannen sökte svaret på frågan: Vad är meningen med livet?Den gamle mannen svarade:

"Livets mening är en skål med frukt." svarade den vise gamle mannen.

"Jasså, verkligen?!" svarade den unge mannen förvånat.

"Ja" sa den gamle mannen. "Eller är det inte det...?"

Så, vad är livets mening, egentligen?

Livet är som en golfboll

Jag är ingen golfspelare men jag vet att målet är att sätta bollen i hålet. Man skulle kunna jämföra livet med en golfboll. Många törnar för att slutligen ligga där ca 10 cm under jorden. Kanske känner du någon som ser sitt liv på det sättet. Att se livet som en resa är ganska vanligt, en resa från vaggan till graven. Vilken metafor passar in på ditt liv?

- seglats
- resa utan slut
- cirkusakt
- teaterföreställning
- ständig kamp
- språngmarsch där du aldrig når fram
- taxichaufför som ...
- kamp mot klockan...

Ja hur skulle du vilja beskriva ditt liv. "Mitt liv är som...", ja, vadå?

Apropos golfbollen så var den helt slät från början. Efter ett antal slag mot bollen märkte man att den flög snabbare genom luften. Därefter tillverkade man bollar som redan från början vad "buckliga". Kanske är det så med "livets bucklor", vi kan färdas snabbare när vi har dem? En del kallar det erfarenhet...