Tillit, vad är det för dig?

Fick en fråga från en vän på Facebook som triggade igång följande tankar kring begreppet tillit.

Tillit är att lita på någon fullt ut. Tillit är en förutsättning för djup vänskap, bra relationer och bra ledarskap. Tillit till personer. Tillit till processer. Tillit till människor. Tillit till livet. 

Tillit --> trust (eng) --> truth (eng). 

När du inte kan se, höra eller veta vad som är sant själv behöver du tillit. Behöver du själv kolla ut genom rutan när nägon säger att det snöar har du inte fullständig tillit till personens utsago. Kanske baserat på att du inte litar (har tilltro/tillit till personen). 

När en person lovar att göra något kan du känna fullständigt lugn inför att det blir gjort, men med en annan är du tveksam redan från början: "Det tror jag på när jag ser det...!". 

Ha tillit -->Att tro. Tro på andra. Tro på vad dem säger och gör. Tro på deras avsikter och deras förmåga. 

Tillit är en känsla som påverkar dina egna tankar och ditt beteende. Vi har alla olika "mönster" för hur vi skapar tillit (och icke-tillit) till andra människor. 

• Vad behöver den andra säga eller göra för att du ska känna tillit? 
• Hur lång tid tar det?

Fundera på en person som du har hög tillit till. Hur kommer det sig? Vad behövde hända? Hur lång tid tog det? Fundera sedan på en person du har låg (eller lägre) tillit till. Ställ samma frågor till dig själv.

Bli inte förvånad om du får olika svar. Två människor kan säga eller göra exakt samma sak (ex: något du ogillar). De ene accepterar du, den andra förkastar du: "Vad var det jag sa..." "Inte nu igen...". Det handlar om tillit. 



Tillit måste du förtjäna - hur då?

Jag ser att tillit också hänger ihop med mod, rädsla och om du är introvert eller extrovert. 
Tillit kan du inte beordra, den måste du förtjäna. I ord. I handling. 

Tillit är olika för olika människor. Tillit är dubbelriktat precis som ordet, men behöver inte vara samma för båda personerna. Bara för att jag har hög tillit till någon annan (ex en kollega eller vän) behöver inte nödvändigtvis kollega/vännen ha tillit till mig.

Tillit: 
- är att tro på någon eller något
- är en känsla
- är dubbelriktad
- kräver visst mått av mod
- är olika för olika människor
- finns alltid, men graden av tillit (på en skala 1-10) varierar

Vad är tillit för dig själv? Hur skapas den? Och vad händer när du inte har tillit?

Ledarskap blir LEVANDEskap

Levandegör den lustfulle ledaren i dig

Livet är en ständig renovering brukar jag uttrycka. Alltid är det något som är trasigt, tjänat ut eller behöver förnyas. Det gäller huset, cykeln, bilen, båten, lägenheten, såväl som jobbet, kroppen, knoppen och relationerna. Inget eller ingen lever för evigt utan omsorg. Denna sanning gäller även ledarskapet. För att kallas ledarskap ska det vara just levande – ett levandeskap.

Ledare är ingen du bara blir när du får en chefstitel utan, precis som det låter, ledare skapas. Av dig själv från insidan och ut, men också av dina medarbetare. I varje dags görande. Medarbetare är inte nådiga med att både bedöma och döma i det tysta – ledarens dagliga gärning.

Ledarskap är en process, ett ständigt pågående arbete. Ingen är nog direkt född till ledare, dock har några bättre förutsättningar. Något att stanna upp och fundera kring;  

 Hur har dina bra chefer varit? Vilka egenskaper utmärker dem?

För att bli riktigt framgångsrik krävs förmåga till att skapa kontakt. Du måste först nå hjärtat på dem du leder innan du kan kräva ett ordentligt handtag. I alla fall om du vill ha ett ärligt handtag där man ställer upp för att man vill, inte för att man måste. Chefer får medarbetare och människor som följer och gör som dem säger. Ledare attraherar ledare. Ledare tillåter medarbetare att ta för sig, ta ansvar, få makt och också ta åt sig äran. Ledare tillåter laget att vinna. Ledarskap är att skapa ett vinnande lagarbete, där jaget och laget gemensamt arbetar för att genomföra uppgiften och nå målet.

Bildtext: Är du livs levande eller bara hologram. Kolla in bilden från en flygplats jag landat på. Du välkomnas på flera språk av denna flygvärdinna...

Ledare tillåter medarbetare att lyfta fram sin egen potential. Förtroende blir avgörande. Tillit är inte bara ett ord. Tillit är något du visar i handling. Förtroende vinns inte genom fina overheadbilder eller ett välstrukturerat organisationsschema. Förtroende får du genom att visa öppenhet, ärlighet, rättframhet och tydlighet, men också genom att visa vem som är chefen när det bränner till. En chef och ledare som står bakom i vått och torrt. Inte bara i uppgång, utan även när det blåser snålare vindar. Ett långsiktigt hållbart ledarskap kräver uthållighet och att leva rollen – fullt ut. Att bara ta på sig chefskostymen måndag till fredag tror jag inte håller. Ledare är ledare oavsett när du träffar dem, en tisdag eller en söndag, under semestern eller på jobbet.

Jag menar inte att man aldrig är ledig eller ska ta ledigt, tvärtom. Jag menar att ledarskapet sitter på insidan.  Medarbetarna tar till sig ledaren först, sedan ledarskapet och först därefter budskapen kring vision, mål och affärsmässiga planer. Tror man inte på ledaren kommer ledarskapet och de övriga delarna att flagna likt målarfärgen på husets södersida.

Framgångsrika ledare kommunicerar en enande vision, framhåller olika kompetenser och lyfter alla spelarnas potential. Inom politiken visar undersökningar att den ledare som starkast kan visa en positiv och målande bild över framtiden också kommer att få flest röster. Du kan säkert tänka på många stora ledare som samlat folket på detta sätt, eller hur? Men var finns våra karismatiska och visionära ledare undrar jag…

Att vara ledare handlar förstås också om att prioritera rätt saker. Att vara ledare handlar om uppoffring, både med sin tid och med sin person. Det är inte ett jobb du har vid sidan om allt det andra. Samtidigt handlar ledarskapet om att släppa fram andra. Du som ledare skapar förutsättningarna för laget att vinna.

För att sammanfatta mina tankar gäller följande för ett framgångsrikt hållbart ledarskap:

·      Levande lustfull ledarskap

·      Att ledarskap skapas

·      Skapa kontakt är en avgörande förmåga

·      Tillit och förtroende är grundbulten

·      Vinnarinstinkt för laget ger segrar

·      Tro på medarbetarnas potential

·      Uthållighet och uppoffring

·      Prioritering på att göra rätt saker

Anette Norberg tog i sitt Sommarprat i P1 upp några väl tankar väl värda att förmedla. Anette är lagledare för det svenska curlinglandslaget och har bl a tagit hem två OS-medaljer. Vilket har varit deras vinnande recept? Utgångspunkten är fyra ledord: glädje, positivism, trygghet och fokus. Ja svårare än så är det kanske inte. Men förstås, det gäller att klä orden med innehåll, göra dem levande.

Precis som jag gjort i denna krönika sätter alldeles för många chefer upp fina ledord och vackra sanningar om vilket ledarskap man vill ha. Till syvende och sist är det ändå handling som gäller för att få ledarskapet levande. För ingen eller inget lever utan omsorg. För att vara en framgångsrik ledare krävs att du ombesörjer ledare i dig. Och visar ledaren omsorg.

Kenth Åkerman

Ledarskapsexpert, inspiratör, Cert NLP Trainer, mental coach och författare. Författare till bl a ”Konsten att få andra att prestera. Praktiskt handbok i coachande ledarskap.”

Är du kapten på din egen skuta?

För mig finns inget som heter jobb. För mig hänger jobb, fritid, semester, resor, träning med mera ihop. Det är inget antingen eller. Inte ens "Äntligen fredag"! utan lika mycket "Äntligen måndag!" Virgins grundare Sir Richard Branson säger så träffande så här:  

“I don’t think of work as work and play as play. It’s all living.” 

Jag älskar det jag gör, men tvekar ibland. Jag är bra på det jag gör, men är sugen på annat ibland. Jag klarar mig bra på det jag gör, men funderar på att prova något annat ibland. Det får mig att reflektera. Det är nyttigt för oss alla. Kanske inspirerar följande funderingar även dig att stanna upp ett ögonblick...

Bokslutet...
Det har snart gått en månad av det nya året. 2012 är förpassat till historien. Jag som driver egen verksamhet och går in på mitt femtonde år har gjort klart det ekonomiska boksluten. Aldrig har jag varit så tidig med detta. Känns kanonbra att kunna lämna året, se nuläget och göra nya avstamp från detta. Jag har även gjort klart förvaltningsberättelsen både för verksamheterna, jobbet och för mig privat; vilket som var förra årets höjdpunkter och lärdomar. Och vad som behöver vara fokus för innevarande år.

Jag har alltid levat efter en tro på att allt löser sig. En form av välståndsmentalitet. Det handlar inte om att reda pengar, utan snarare om en inställning. Även om det går upp och ned även för mig så löser det sig. Ingen idé att oroa sig för saker innan de händer. Givetvis behöver även jag känna trygghet, men den kommer snarare inifrån. Ett lugn och en inre övertygelse på det jag gör. En övertygelse att allt kommer bli bra. Men ibland tvekar även jag...

Ha en anställning eller vara självanställd?
Att ha en anställning med lön som kommer in på kontot oavsett hur mycket energi man lagt på jobbet just den månaden. Att veta att jag kommande månad varken behöver oroa mig för, eller  att jag behöver jobba extra hårt för lönen. Att kunna lämna jobbet och ta hand om min fritid. Att ta sin semester utan att behöva tänka på att fylla kalendern med uppdrag. Det är ett enkelt, eller i alla fall ett enklare liv tror jag. Men ju längre tiden går får jag svårare att se mig själv där. Den ena dagen den andra lik. Det ena året det andra likt. Jag vet att jag är väldigt cynisk och enkelspårig nu, men valfrihet och flexibilitet är två av mina viktigaste värderingar för att jag ska må bra. Men detta är ju bara vad jag tror, en vald sanning och övertygelse som jag blir allt mer fast i. Kanske är det istället tvärtom!

Är jag kanske istället feg...?
Att driva sig själv som självanställd i egen verksamhet kräver andra saker. Du måste lita på din förmåga. Tro på framtiden. Tro på marknaden. Tro på att du ger nytta till kunden. Våga ta betalt. Våga stå på dig. Våga släppa taget.  Våga sticka ut. Det krävs mod att vara egenföretagare. Jag vill inte säga att jag är modig för att jag driver eget, kanske är jag egentligen feg. För feg för att vara i en större organisation. För feg för att visa att jag inte presterar, inte orkar med byråkrati, inte klarar av när det inte händer saker. För feg för att våga vara i en stor organisation. För feg för att släppa det jag gör för att prova annat.

Jag har en stor tilltro (ibland alltför stor?) till andra människor. Jag tror också på min egen förmåga. Jag tror på livet. En av mina förebilder, Sir Richard Branson säger (och gör!) många kloka saker. Detta är ett av de visdomsord han formulerat:

“I am the captain of my ship and master of my fate. I believe in myself. I believe in the hands that work, in the brains that think, and in the hearts that love.”





Det är precis så jag också känner, kunde inte sagt det bättre själv. Dessa meningar var det som fick mig igång att reflektera och skriva blogginlägget. Det krävs mod. Det ger frihet. Men främst är det ett stort ansvar. Det är ett ansvar att leva. Att jobba. Att ha familj.

Det är ditt ansvar att ta ansvar för ditt liv.

Jag sliter på varje dag för att ha kul, göra roliga saker, skapa nya produkter, inspirera fler människor, få in nya uppdrag. Inget kommer av sig själv. Inte för mig. Inte för någon. Den som tror att framgång bara kommer, ett gott liv bara "blir" tror jag lever i en drömvärld. Framgång och ett gott liv skapas. För mig är det livet nu som räknas, framtiden löser sig. Men jag behöver bli bättre på att leva nu och även se till att framtiden tryggas. Kanske har det med åldern att göra? Men jag ska varken gå och dö eller pensionera mig...

När det gäller mitt inre välstånd vet jag vad jag mår bra av. När det gäller min fysiska kropp vet jag hur jag kan vara på topp. När det gäller det ekonomiska välståndet är det inte tillräckligt, men långt ifrån dåligt. Jag jobbar på, nu hårdare än någonsin, för att skapa en plattform som kan generera ett ekonomiskt flöde utan att jag behöver vara där. Något som jag, handen på hjärtat, varit dålig med under de år jag varit verksam som egen. Jag är bra på att hitta på nya saker, nya idéer, nya projekt som också slukar resurser. Finns resurserna ska de användas.

Många gånger har det varit projekt som främjar andra mer än mig själv. Alla projekt har inte slagit väl ut av olika anledningar.  Kanske har jag fortsatt för länge med ett bristande fokus som följd? Men nu känns det som jag funnit plattformen och vändningen är på gång. Jag väljer bort, fokuserar och prioriterar. Nu är det hög tid. Hög tid att samla ihop alla lärdomar. Göra det jag borde göra. Leva så som jag borde leva.

 Livet är varje dag. Varje dag är ett liv. 



PS Om du läst så här långt, vad har du kommit fram till.
Vad är det hög tid för dig att göra?

Det är jobbigt att ta ansvar

Redan från när barnen är små ska man lära dem att ta ansvar. Att packa sin egen träningsväska, att städa sitt rum, att göra sina läxor, att ta med rätt grejer till lektionen i skolan och så fortsätter det. Hela livet!

På fritiden kanske vi tränar någon sport. Då ska vi ta ansvar för att gå på träningar, komma i tid, ha rätt grejer med och ta ansvar för att vara en god lagkamrat, medspelare och kompis och så fortsätter det. Hela livet!

När vi kommer till universitet handlar det om att ta ansvar för att inlämningsuppgifter blir gjorda, att det man lovat att göra ideellt också blir genomfört och att ta eget ansvar för att man lyckas på tentorna så att man kan fortsätta att erhålla studielån och så fortsätter det. Hela livet!

På första jobbet får du ett ansvar att göra det du är anställd till, att nå upp till en viss budget, att jobba vissa tider, att betjäna kunderna på bästa sätt, att helt enkelt göra det du ska göra - minst. Ta ansvar för de åtagande du tagit till dig och så fortsätter det. Hela livet!

Det ÄR jobbigt att ta ansvar. Du ska svara upp till det som utlovats. Lätt som svårt. Det som kanske är jobbigast är att när du inte gör det, är det alltid dig själv som det drabbar. Vilket ansvar är inte det!
Och sedan är troligen även andra påverkade av det du gör, om du tar ditt ansvar eller inte.

Ibland är det då lättare att

- inte vilja se sitt ansvar
- att skylla på andra
- att skylla på omständigheterna
- att skylla på att (fyll i svälv...)

Det är jobbigt att ta ansvar och man har ingen annan att skylla på när det inte blir så. Du kanske inte är ansvarslös, men du har inte löst ditt ansvar. Svarat upp till det som utlovats. Det kan kännas jobbigt. Väldigt jobbigt ibland.

Jag tror att även du kan känna den känsla som ett barn oftare uttrycker. "Jag vill inte ta ansvaret just nu, jag vill bara vara barn." "Jag orkar inte just nu, låt mig bara vara..." Känslan av att bara kura ihop i fosterställning och dra täcket över huvudet...

Du vet samtidigt att när du tar ansvar växer du, av ansvar känner du dig bekräftad, ansvar leder ofta till mer ansvar. Ansvar gör oss till människor.

Känns ansvaret tungt kanske det saknas tydlighet, information, kunskap eller stöd och stöttning. Ansvar kommer du inte ifrån, men du KAN ALLTID FRÅGA om hjälp. DET är att ta ansvar. Om du inte klarar det själv, fråga om råd och ta hjälp.

Att leva är ett STORT ansvar. Ansvar för dig själv och allt levande. Tar du ansvar för dig själv och stöttar dem i en den närmaste kretsen runt dig kommer världen se annorlunda ut. Vi kommer bli mer ansvarsfulla. Mer ansvarstagande. Mer respekterade för den vi är. Och det känns gott.

Du ska inte överta deras ansvar, det finns det allt för många som gör. De som låter andra ta ansvaret eller "sopa upp efter dig". De människor som heller kanske hellre "lägger ansvaret" i andras händer. Vad händer då? Tappar du makten att själva göra något? Blir det lättare att skylla på någon annan? Svaren kan vara ja på båda frågorna, men då tar du inte ditt ansvar, eller hur?

Så ta ditt ansvar hur jobbigt det än må vara. Ibland är det okej att stanna upp, samla kraft, fråga efter hjälp, dricka ett glas vatten, ta en promenad eller lägga sig en stund i fosterställning eller i famnen på den man älskar ... för att sedan svara upp till sina åtaganden igen.  

Ta ditt ansvar. Hela livet! 
Då blir livet DITT och ingen annans.

100% på jobbet, eller?

Idag är första dagen efter jullovet för de flesta som går i skolan. Idag är ännu en arbetsdag för de flesta som arbetar. Snart är vi alla inne i de vanliga rutinerna igen.

• Vill du göra som du alltid gjort eller vill du göra något annat? 
• Vill du ge det du alltid givit eller vill du erbjuda något annat?

Nytt år brukar innebär en "ursäkt" att börja med nya saker - ta tillfället i akt. Ge mer, gör något annorlunda.

"Ge alltid 100% på jobbet..."


Såg denna härliga bild kring hur det verkligen är...
Hur är det för dig?Om vi alla gav bara 10% mer av vår kraft, vårt engagemang... wow!
Dags att göra en förändring...?

"Knowing is not enough; we must apply. Willing is not enough; we must  do." 

Johann Wolfgang von Goethe (1749 - 1832)

Toppa laget - hur då?

Jag sitter och gör slutkorrektur på den kommande boken "Konsten att få andra att prestera" (beräknas utkomma maj 2010) och funderar på hur du toppar ditt lag...

Är du chef och funderar på hur du kan få ut bättre prestationer av dina medarbetare? Hur skulle du kunna "toppa" laget för att spela bättre och vinna fler matcher?

Att toppa ditt lag som man gör i idrottsvärlden är inte alltid möjligt i näringslivet och framförallt inte med kort varsel. Du har de medarbetare du har och måste göra det bästa av laguppställningen. Jag tror inte heller på att flytta runt människor som om det var utbytbara pjäser på spelplanen.

Ditt coachande förhållningssätt bör istället utgå från att personen kan prestera bättre, du har inte bara hittat sättet att locka fram resurserna. Kanske beror det inte bara på medarbetarens bristande kompetens, illvilja, oförmåga eller vad du nu skulle vilja skylla de dåliga resultaten på.


Det kanske också handlar om dig som coach och ledare?

Jag ser ofta bristande uthållighet från ledningar ute i företag som jag arbetar med och organisationsförändringarna är snabba och många. Istället kanske du ska låta människorna få bli varma i kläderna. Ett lag behöver träna tillsammans och känna förtroende för varandra och för sin ledare. Först därefter kan man prestera med bästa förmåga.  

Fundera på: 

• Hur lång tid är du villig att ge ditt lag?
• Hur gör du för att toppa laget? 

Vad vet fiskhandlare om kultur?

Vill kort fortsätta tankarna när det gäller olika företagskulturer. Värderingar och kultur är frågor som jag ofta stöter på då jag arbetar med service och bemötande frågor. Samt inte minst när det gäller ledarskap...

Världsberömda på att sälja fisk!
Pike Place Fish i Seattle är en liten fiskbutik på fiskmarknaden i Seattle i staten Washington (USA).
Vad kan man lära av en fiskmånglare undrar du?

När jag själv såg verksamheten i gång möttes jag av  en stark utstrålning.  Glada tillrop till kunder och kollegor. Stora och små fiskar, samt krabbor och andra  skaldjur som flyger i luften från utsidan av disken till expeditkollega på insidan som packar in. Emellanåt avbryts arbetet av en fånig dans eller av att någon drar ett skämt.

Visionen var: Pike Place Fish ska bli världsberömda! Från början var det en galen idé som tändes, nu kommer kamerateam från hela världen för att föreviga hur man arbetar. Chefen insåg att en förändring måste till, bland annat hos sig själv och den attityd som han hade. Som bekant genomsyras en verksamhet snabbt av hur medarbetarna och inte minst chefen gör saker. Den viktigaste lärdomen är dock: det handlar inte i första hand om att kasta saker omkring sig, det är visionen som måste genomsyra verksamheten. Det ställs en del krav för att bli världsberömda…

På Pike Place Fish arbetar man aktivt med fyra enkla budskap varje dag;

• Välj din inställning!
• Ha kul!
• Var närvarande!
• Ge kunden en bra dag!

Det går att förändra en verksamhet som varit i gång länge. Det handlar om att involvera medarbetarna och skapa en vision. Eller som man själva säger på Pike Place Fish:  

”Det är visionen som håller oss igång!”


Du kan själv säkert känna igen dig och sätta in företaget där du jobbar på någon eller några av de fem nivåer som jag kort beskriver nedan:

                                Åtagande

                      Delaktighet

                Samarbete

         Foglighet

Kontroll


På vilken nivå befinner sig din verksamhet? 
  
Är det kontroll som gäller eller rättar man sig, fogar sig och "lyder". Kanske är det en kultur av samarbete eller delaktighet. Eller är det ett totalt åtagande (commitment) i allt det som görs?


Pike Fish Place visar att det är i huvudsak tre saker som håller visionen levande:

-    åtagande
-    delaktighet
-    coachning

Vad håller ditt företag "levande"?


"Alla kan inte och somliga vill inte. Så är det bara."
- Åsnan I-or

Hållbart ledarskap - vaddå?

Hur får du medarbetare som tar mer ansvar? Hur får du gladare medarbetare? Och mer uthållig motivation? Vad skulle exempelvis bli möjligt om motivationen ökade med 10%?

Jag tänkte ge dig några tankar kring detta i denna krönika om hållbart ledarskap och framgångsrik coachning. Hållbart ledarskap ur ett verksamhetsperspektiv handlar i huvudsak om...

(läs resterande del av krönikan på Hållbart Event)

Bygg långsiktiga relationer genom närhet

Häromdagen var jag med min son Emil på skolan. Det är lättare att ha en åsikt om hur det funkar när du sett och hört det själv. Dessutom är det en lärorik stund (om man ser det med de glasögonen på). Jag har själv varit med min son minst två gånger om året sedan han började förskolan. Givetvis med hans goda minne...

Rekommenderas starkt för alla föräldrar.

En fråga som engagerar visade det sig. Och kanske får oss alla att fundera på vad som är viktigt i livet (för dig, dina nära och i detta fallet också dina barn). Att vara "nära" i relationer och inte minst i ledarskapet (som är min "professionella arena") handlar inte om att sitta och hålla handen eller övervaka i bänken bredvid.

Vem är världens viktigaste person för dig (förutom dig själv)? 

Hur visar du det? 

Det handlar om att visa intresse och engagemang, det handlar om att vara tillgänglig, det handlar om respekt, det handlar om tillit och förtroende. Och alla orden är ömsesidiga och brukar ofta dessvärre stanna vid ord om vi inte gör något aktivt.  

Du förtjänar intresse, respekt och tillit och får det när du själv gör och ger det...

Läs gärna min artikel på Dagens Ledare om Makt, ansvar och tillit

Coacha eller inte?

Coachande ledarskap har blivit en realitet i chefs- och ledarskapsutbildningar och står idag helt för sig själv som ett "eget ämne". Coachning handlar om att nå mål. Coachning handlar om att skapa ansvarstagande. Coachning handlar om ökad motivation. Coachning handlar inte om att "säga hur det är" utan om inlärning, handling och förändrat (och förankrat) beteende.

Men finns det lägen då man inte ska coacha? Javisst är det så. Men det är få undantag anser jag. Och ett coachande förhållningssätt kan man nästan alltid ha.

Här är några frågor du kan ställa dig som ledare:
1. Kan personen lära sig något användbart?
2. Har personen förutsättningar för att själv hitta en lösning?
3. Kan jag coacha utan att det uppstår risker?
4. Finns tillräckligt med tid?
5. Räcker ditt tålamod?

Svaren på fråga 1-3 är oftast "Ja". Fråga 4 är viktig: Finns inte tillräckligt med tid, bestäm en tid senare då båda har tid. Den sista frågan är direkt avgörande; Räcker ditt tålamod? Coachning kan ibland ta lite tid, i alla fall initialt innan medarbetarna känner tillit i det "nya" sättet att leda och innan du blir bekväm med att vänta på svar istället för att själv komma med lösningarna...




Coacha andra, fler verktyg

Dilemma eller möjlighet?

Ge makten till medarbetarna (artikel på DagensLedare.se)

Hur anställdes du?

Jag funderar ibland varför det händer så lite i det svenska näringslivet. Nya medarbetare börjar, med erfarenhet och många idéer till förbättringar, men det händer inget.

Hur blev du anställd?

A. "Välkommen till x-företaget! Jag vill att du de tre första månaderna är extra vaken för vad vi kan göra bättre, nyfiken på vad som kan förändras, uppmärksam på saker som inte ger nytta till kunden... Välkommen in i gänget!"

B. "Välkommen till x-företaget! Då ska vi se till att du så snabbt som möjligt lär dig ditt jobb. Kalle/Stina ska därför visa dig hur vi gör här... Välkommen in i gänget!"

• Vilket är det mest vanliga i näringslivet anser du?
• Vem kommer troligen tillföra mest och känna sig delaktig och välkommen?
• Hur anställdes du?

"Good management consists in showing average people how to do the work of superior people."
- John D. Rockefeller

Se potentialen i andra

Utan goda relationer står vi oss slätt. Det gäller privata relationer, såväl som professionella relationer. Vi behöver människor som tror på oss, som stödjer och stöttar oss, som hjälper oss, som uppmuntrar oss och som ser vår potential.

Behandla inte dina medmänniskor för vad de är, bemöt dem utifrån vad de kan bli.

Något som i högsta grad gäller chefer i sin roll som ledare för andra.

Det kanske är så du får medarbetare istället för motarbetare?

"Att djupt älska någon ger dig styrka. Att vara djupt älskad av någon ger dig mod."
- Lao-ttze

"Konsten att fånga lyckan är att likt en spindel spinna ett nät av kärlek i alla riktningar och fånga in allt som kommer förbi."
- Leo Tolstoj

Fler citat?

Tre principer för framgångsrikt ledarskap

Chef eller ledare? En fråga som stötts och blötts i många år till leda. Det är väl inte titeln som skapar resultat, det är hur du agerar som ger framgång. Vissa ledare är mer framgångsrika än andra, vilket visar sig inte minst in sämre tider. Det är lättare att vara chef i uppgång, men i nedgång krävs en kraftfull ledare. Någon som tar ledarskapet och visar vägen, samtidigt som han eller hon själv går den. Jag har tre principer för framgångsrikt ledarskap som jag anser alltid gäller och ännu starkare i nedgång och motgång.

1. Ledare attraherar ledare
En riktig ledare tar till sig och drar till sig medarbetare som också är potentiella ledare. En framgångsrik ledare är en person som leder andra, inte en person som följer strömmen. Det finns ett talesätt som säger: endast döda fiskar åker med strömmen., om det gäller i ledarskapet får du själv reflektera över.

Ledare attraherar ledare genom att själv vara en god förebild.

De har klarhet över sin värderingar och de säger, visar och gör rätt. De lever sina värderingar. Är raka i sin kommunikation. Vågar fatta beslut. Och håller vad de lovat.

2. Ledare skapar relation
Biskop Helge Brattgård har för länge sedan uttryckt: Chefskap är en position. Ledarskap är en relation. Att vara chef är något som står på visitkortet. Att vara ledare är något som du förtjänar. Du vet och har kanske t o m arbetat på en arbetsplats där det funnits chefer och där det funnits ledare. Och där du gärna följer ledaren även om personen i fråga inte ens titulerar sig som chef. I allt fler verksamheter är också projektformen allmän. Jobba i projekt har för många blivit ett mantra, ett arbetssätt som löser allt. Att vara projektledare är vad titeln säger, att leda projektet och att leda människorna som ska föra projektet till mål.


En framgångsrik ledare ser människorna som resurser och tekniken som hjälpmedel och inte tvärtom.

För att nå bästa framgång är det viktigt att skapa tillit och respekt mellan människor. Din framgång som ledare består i mångt och mycket i att skapa förtroende för dig som ledare. När det gäller att coacha andra och inta ett coachande förhållningssätt är tilliten A och O. En framgångsrik ledare leder verksamheten genom och med hjälp av människor.

3. Ledarskap eller ledning
Ledare ser till att göra rätt saker. Ledare ser till att medarbetarna gör rätt saker. Att prioritera, att se helheten, att tänka framåt och att sätta och kommunicera vision och mål ingår i ett framgångsrikt ledarskap. Du gör rätt saker.

Chefer tar ledningen genom att se till att skapa rutiner, att sätta upp regler, att kontrollera och att detaljstyra. Chefer leder genom att se till att saker görs rätt.

När jag coachar chefer är oftast de största problemen att man fastnar i att leda, att göra rätt, istället för att, som de flesta vill, ta på sig ledarskapet och få andra att göra rätt saker. Ofta hänger detta ihop med ledarskapsfilosofin i verksamheten och inte sällan med hur överordnade utövar sitt ledarskap. Ledare attraherar ledare, chefer attraherar följare enligt mitt tidigare resonemang.

• Var en ledare som andra vill följa.
• Bli klar över dina värderingar.
• Var en god förebild.
• Se människor som resurser och skapa förtroendefulla relationer.
• Lämna sedan över spakarna till dina medarbetare.
• Visa medarbetarna målet, vart ni är på väg.

Dina 100 första dagar på jobbet

Måndag igen. Och tillbaka på jobbet, eller fortsatt semester?

Inom politiken gör man ofta en avstämning i media efter 100 dagar. "Obamas första 100 dagar", "Reinfeldts 100 första dagar vid makten" och även nytillträdda VDar får liknande rubriker. Förväntningar om underverk och handling finns där. De allierade vill se handlingskraft och motståndarna letar efter misstag. Och media vill ha nyhetsrubriker oavsett innehåll...

Nu ska det blir förändring och förbättring.

Om du hade varit chef på ditt arbete, vad skulle du göra?
Om du redan är chef, vad skulle du vilja göra som du inte redan gjort?

Jag tänker inte då på längre raster, längre semester, kortare arbetstid och den typen av åtgärder, utan beslut som du verkligen tror på och kan stå för under längre tid. För jag tror att du har många goda idéer till exempelvis:

- ökade intäkter
- förbättrad kvalitet
- sänkta kostnader
- smidigare logistik
- organisationsförändringar
- ...

Det är du som arbetar i verksamheten och nära kunderna som vet vad som behövs.

Vad skulle du göra om du fick 100 dagar på dig som chef i verksamheten.
Vad blir första åtgärden?

Ledarskap i ett nötskal

Vad är ledarskap? Vad utmärker bra ledarskap?

Själv har jag haft både bra och sämre chefer genom åren. De bra ledarna kan karaktäriseras med bland annat följande ord: kreativa, omtänksamma, glada, inspirerande, tillåtande, fokuserade, affärsfokuserade, flexibla, tillgängliga...

De sämre får istället följande epitet: styrande, kontrollerande, demotiverande, bistra, otacksamma, missunnsamma, svårnådda...

Vad har utmärkt de bra chefer och ledare som du själv haft?

Oavsett dina och mina svar tror jag att en av de viktigaste delarna är att
få andra att känna sig uppskattade.

Att leda generation Y

Hur resonerar generation Y när det gäller jobb.
(Generation Y, födda från 1985 och framåt...).

1. Digitala infödingar. Nätet är fullt naturligt, FB, bloggar med mera har de nästan fått med modersmjölken...
2. Vana vid förändring, anpassade för förändring. Allt runt omkring går fort, förändring är en mer naturlig del av livet...
3. De vill gör "allt"; flygluffa, aupair, plugga utomlands... Det finns bara möjligheter.
4. De är globala, gränser finns inte.

Hur jobbar man bäst tillsammans och hur leder man generation y?

Eller "generation why". De söker ständigt ett varför, accepterar inte bara.
Vad är meningen?

Hur motivera generation y?
De behöver finna passionen samtidigt som det finns variation.

Hur ser de på ledarskapet och organisationen/företaget?
- Är min egen chef, kan inte "ta order".
- Otåliga.
- Många sid0projekt. Ägnar så mycket som 40% av tiden på "annat".

Vad kan du lära av detta?

Dags att så... och planera semestern!

Det är vår och dags att så frön för att skörda till hösten.

Våren är en tid för att planera. Våren är en tid för att agera. Våren är en tid att plantera.

Planera, agera och plantera nya frön som du vill ska växa till sig och skördas till sommaren, hösten eller senare.

Hur lång är din planeringshorisont? Har du nått till semestern ännu i dina tankar?
(Är du chef borde din planering snarare ligga på nästa vår, i alla fall för den "grova" planeringen. Semestern bör vara klar redan, hösten ligger hyfsat fast... Annars - fy skäms. Du har för kort horisont. Du kan inte leda en verksamhet med en eller några veckors framförhållning. Du sår dina frön för sent helt enkelt.)

Förresten, har du tänkt på att många planerar sina semestrar mer i detalj än vad de planerar sina liv! Andra klagar på att semestern inte blev som de tänkt sig när den är slut. Och frågar du vad de tänkt sig blir svaret ofta: "Jag vet inte...". Så egentligen borde de vara nöjda med precis vad som helst. Har du inga förväntningar eller planer så blir ju allt till belåtenhet. "Nää!" invänder du helt korrekt. OK, men då har du förväntningar eller hur? Så vad vill du ska hända för att du ska vara nöjd?

Så fröna idag. Plantera för framtiden. Nu!

Bli en bättre ledare - lär av andra!

Hur gör det framgångsrika ledarna? Vilka förebilder har du i ditt ledarskap? Kombinerar du dessa frågor får du följande övning. Tänk på tre ledare du känner till (och ser upp till). De kan befinna sig inom vilket område/bransch som helst, inte nödvändigt inom arbetslivet. De kan till och med vara påhittade. Reflektera och skriv ned:

1. Vad har de för framträdande egenskaper? 2. Vad utmärker dem som ledare? 3. Finns det något i deras kroppspråk, röst eller orden de använder som utmärker deras ledaregenskaper? 4. Vilka förmågor har dem? 5.Vilka reaktioner får dem från andra? 6. Vilka värderingar (vad är viktigt) företräder dem? 7. Vilka av deras egenskaper skulle du vilja ha? 8. Hur skulle det vara att få samma slags reaktioner från andra som de ledare du valt att modellera? 9. Vad skulle du behöva göra annorlunda?

Bli den ledare du vill vara - lär av andra!