Många härliga program!

Över 40 program blev det med Coachtipset Radio.

Har bl a gjort några underbart inspirerande program med:

Lennart Matikainen, Kajsa Asp-Jonsson, Thomas Ravelli, Susanne Gunnarsson, Lars-Eric Unesthål,
Claes Schmidt/Sara Lund och Mikael Andersson bara för att nämna några.

Många härliga och inspirerande program blev det.

24 av dessa finns numera i förkortad form på CD (MP3) att köpa, Det BÄSTA från Coachtipset Radio säsong 1,2 och 3.

Lycka att fått göra detta!

Du hittar alla på hemsidan eller ännu enklare via Iphone appen, Coachtipset PRO.


(Läs mer om appen här!)

Alla går mot rött ljus!

Det är så lätt. Att veta hur gott ledarskap ska vara. Att säga kloka ord. Att gå en utbildning och lära sig mer. Att påtala vikten av engagemang, delaktighet och ansvarstagande. Det är många som vet vad de borde göra, men färre som gör vad de vet!

Att leva mitt budskap är något som jag själv jobbar med som inspiratör och utbildare. För det är så lått att göra fel. Men det går inte i längden att stå upp och predika fina ord om du inte i alla fall själv tränar på att göra det du själv säger. Du säger bestämt till ditt barn; ”Gå inte mot rött ljus!” och i nästa sekund är du redan själv på väg över. Du påtalar vikten av engagemang i kunden, men fastnar själv i rutinarbete vid skrivbordet. Du hör chefer, politiker och andra människor tala sig varma om solidaritet, återhållsamhet och samverkan för att i nästa stund köra sitt eget race och roffa åt sig den största och finaste köttbiten.

Gång efter annan ser vi det. Chefer och ledare i större och mindre verksamheter som ”avslöjas”. Vart försvann öppenheten och ärligheten? Människor som även i din närhet säger en sak, men visar och gör en annan. Om det är medvetet eller omedvetet vet vi inte alla gånger. Vad jag vet dock är att den klassiska devisen gäller; människor runt omkring dig gör inte som du säger utan som du gör!

 
Hur blir du då mer samstämmig i ditt sätt att bete dig? Det börjar med medvetenhet som i all förändring och inlärning. Om du inte vet att du inte kan eller vilka konsekvenser det du gör för med sig, då har du svårt att veta vad du behöver förändra. Och det är inte alltid kul – att bli medveten om saker som man inte gör bra. Om denna öppenhet inte finns i tillräcklig utsträckning i organisationen lär medvetenheten inte komma naturligt och självklart. 

Medveten, inte medvetslös!
Det borde ligga i alla ledares eget intresse att vara nyfiken på sig själva och hur man påverkar andra. Bli medveten istället för att vara medvetslös. Att vakna upp och se verkligheten istället för att gå omkring som en sömngångare.

Som chef och ledare är du en förebild, antingen du vill eller inte. Människor ser upp till dig och i större eller mindre omfattning är man också beroende av dig. Att vara en förebild kan låta väldigt ”pretto”, men handen på hjärtat, vi är alla förebilder för varandra. Sedan är frågan om du vill vara ett avskräckande exempel eller ett positiv föredöme.

Jag lyfter gärna fram det jag kallar för ”ledarskapsramen”. Din inre ram för vad du står för som ledare. Vilka är dina viktigaste värderingar och vilken är din vision i rollen som chef? Frågor som du kanske inte funderar över eller aldrig tidigare ställt dig! Hur skulle det vara om du var tydligare i vad du tror på och vad du vill som ledare, hade det blivit enklare för medarbetarna att följa dig då?

Tydlighet; att säga, visa och verkligen göra det du säger. Något som jag tror inte någon blir fulltränad på. Är du också tydlig med vilka krav och förväntningar du har på dina medarbetare och vice versa blir det sedan ännu enklare att veta vad som ska göras. Nu har du sannolikt en tydlig ram och ett tydligt kontrakt kring vad det hela handlar om.

När någon, oavsett vem, sedan säger eller gör något som inte rimmar med det överenskomna finns en transparens som gör att alla kan och ska agera. Så skapas och upprätthålls en kultur.

Att leva sina värderingar och vara en positiv förebild innebär att du först får utforska vad som är viktigt, vad du vill och sedan bli varse vad du säger, visar och gör. Och att sedan vara villig att lyssna på omgivningen för att kunna förändra. Det är så lätt.

 Så vad är det som hindrar, egentligen? Prestige, makt, kontroll… ja säkert kommer du på hur många anledningar som helst. Där alla skäl är lika sanna, men som i de flesta fall motverkar en organisation där engagemang, delaktighet och passion frodas. Tydlighet, det är ett krav. Någon måste finnas som tar de tuffa besluten, absolut. En person som stakar ut riktningen, en nödvändighet. Att skapa en vinnande kultur är inte tur, det börjar med dig och mig. Sen då? Ja nu börjar arbetet…

Kenth Åkerman, Ledarskapsexpert

Krönika införd i tidningen Balans, Nr 12, 2012

Me and I and Myself!

Hur ofta är du helt ensam, bara för dig själv? Stunder, timmar, dagar eller kanske veckor då du bara får bestämma och rå helt över dig själv?

Det är höstlov för alla skolungdomar när jag skriver detta. Säkert har en del föräldrar tagit någon eller flera dagar "lov" också för att få vara tillsammans med barnen. Själv har jag sedan vi fick vår son (13 år sedan... hej vad det går) dragit ett streck i min kalender för alla lov. Även så detta höstlovet.

Och nu har jag lov på egen hand. Min fru och son är i Washington DC för att hälsa på vänner och ta med sig en hund hem. Borta hela veckan alltså. Det är riktigt skönt att bara ha sig själv att ta hand om. Jovisst, vi har kennel med sju hundar, två hästar, katter och en gård. Och just nu 7 mysiga små valpar bara några dagar gamla. Men det är just detta som är min avkoppling.

Att fixa och dona. Gå hundpromenader. Yoga. Städa. Rensa i trädgården. Fika lite. Läsa lite. Sätta upp lister som saknas. Klippa häcken. Städa källarn. Gå på bio. Bära in pellets. Springa. Ja, du förstår... jag gör det som jag själv bestämt mig för att göra. Visst, jag har ett mål med veckan att ha fått gjort vissa saker. Så när mina kära kommer hem igen är det fint och iordning. Jag håller på med livets ständiga renovering bara

Me and I and Myself! och det är riktigt skönt.

Hur ofta får eller tar du tillfället att vara själv? 

Jag är övertygad att vi alla behöver mer egen tid.

• Tid för stillhet.
• Tid för ansträngning
• Tid för att tänka klart. 
• Tid för att göra klart.

• Tid för reflektion. 
• Tid för att läsa.
• Tid för att skriva.
• Tid för att lära.

• Tid för att hitta tillbaka till dig själv.
• Tid för att ta hand om bara dig.
• Tid för att älska dig själv.
• Tid för att...

Och du kommer få både mer lust, energi och glädje när du möter andra. 











PS Visst är det tomt i huset utan någon att prata med. Men det kan vara utvecklande att prata med sig själv också. Prova! För att inte vara "helt ensam" har jag bokat in någon social aktivitet också, ska gå på teprovning, har hälsat på min mamma och brutit av lovvveckan med att genomföra två workshops under gårdagen. Så jag har fått min beskärda del av socialt umgänge.

Switch On - äntligen söndag!

En härlig söndag i slutet av oktober. Mörkret har lägrat sig efter en helt underbar dag. Jag har mockat i hästarnas utestall, hunnit med en härlig yoga-klass och njutit god paj tillsammans med Annika och Emil. Rabarber, blåbär och björnbär med vaniljsås. Yummi!

Det var "farmarträning" igår också. Då satte jag pricken över i-et på vår  nya mur och port med nytt grus, krukor och facklor. Fortet är klart ;-) Dessutom en härlig film på åttan med Jennifer Lopez. 

Känns skönt att nu avsluta helgen och jag ser fram emot en ny spännande vecka. Fyra dagar med jobb, så det är fullt upp. Men när jobbet är kul och på gränsen till passion är det lätt ...

Äntligen söndag!
Gillar söndagar och söndagskvällar. Ser oftast fram emot en ny härlig vecka. Lugnet infinner sig. Alla är nöjda. Sitter vid brasan och skriver. Om en knapp timma är det ett nytt avsnitt av Solsidan, en skön avslutning på helgen. Gänget har höjt nivå denna säsongen tycker jag. Inte bara plumpt och skrikit, utan träffande och kul. Vissa saker som säkert gå till historien och som härliga "snackisar" från 2010-talet...

Vill skriva i bloggen mer och oftare, men finner inte alltid tiden till att sitta ned och formulera mig. Det är många rader som vill bli skrivna. Många böcker som pockar på uppmärksamhet. Funderar på att låta "det stora förlaget" ta hand om utgivningen av nästa bok, om de vill förstås... Ett möte i slutet på november blir ett första steg.

Switch On
Har även avslutat några av alla böcker som jag alltid har på gång. Bl a boken Switch On av Sahar Hashemi. Hon är tillsammans med sin bror grundare av den engelska kaffekedjan Coffee Republic. Inspirerande! (läser jag något som inte är inspirerande eller lärande tar boken troligen tid att läsa, eller så lägger jag den åt sidan...livet är för kort...)

"Livet är för kort för att bara jobba och få sin månadslön!"

Det är väl egentligen kontentan av hela boken, Switch On Men förstås kommer en hel del kloka och inspirerande tankar längs med vägen.

Hur blir man då mer "Swithed On"?

Här är några sammanfattande tankar från Sahar Hashemi:

1. Believe anyone can do it
Använd dina färdigheter från vardagen även i ditt jobb.

2. Put yourself in your customers shoes
Skapa en emotionell bindning till dina kunder inte till din chef.

3. Get out of the office
Lämna din kontorsstol (eller butik etc) och engagera dig i världen utanför.

4. Become clueless
Dumpa din ryggsäck och lär om från början igen

5. Prototype
Gör dina idéer till verklighet - skapa något som går att ta på.

6. Notch up Nos
Utmana det "vanliga" och din komfort.

7. Bootstrap
Konsten att göra och få saker att hända. Du kan inte utföra nya idéer
genom "gamla" kanaler.
 
8. Take 100% of you to work.
100% ansträngning + 100% personlighet = 100% på jobbet!


Det finns en direkt korrelation mellan hur mycket du njuter av ditt jobb och hur väl du utför det.
Hur ser det ut för dig?

Positivt tänkande, rökridå för att dölja problem.

Vissa dagar känner jag mig, som de flesta, lite vissen, lite stressad och kanske t o m lite nere. Det är OK för jag vet att det är tillfälligt. Väldigt tillfälligt. Dessutom vet jag hur jag tar mig upp på banan igen. Och det snabbt när jag vill. Och "nere" är alltid relativt. Livet går upp och ner, men det beror snarare på hur höga topparna och dalarna är. Skillnaden mellan topp och dal är oftast väldigt liten för mig. Hur ser det ut för dig?

Har en tonåring hemma i huset och det är inte alltid lätt att behålla humöret, lugnet och det positiva tänkande i alla lägen. Han är dessutom en mästare på att "trigga igång" mig. Jag tror att han dessutom, i alla fall ibland är högst medveten om detta. Det blir inte sedan bättre av att jag själv innerst inne "vet" att det inte blir bättre att bli irriterad, upprörd eller att jag försöker "lära" honom vilka konsekvenser vissa saker kan få...

Ja, jag VET att det är jag som LÅTER HONOM trigga mig. Men när jag dessutom får samma kommentar, med tillägget att "du jobbar ju med sådant", från min kloka fru går jag ibland igång än mer. En till som "triggar" helt enkelt. Det är det sista jag vill höra, vilket också förflyttar fokus på vad som egentligen är problemet. Känns det igen kanske?

Inget som jag vill. Inget som jag gör med flit (hoppas jag?). Jag har inte heller någon vilja att bestämma över andra eller att "ha rät"t, utan istället få andra att se sin del. Saken ur ett annat perspektiv för att kunna ta sitt personliga ansvar. Tyvärr låter det ändå kanske som jag ska "bestämma" och "ha rätt". Ja, du hör hur medveten jag är egentligen...

Lägg ut en rökridå...
Visst jag skulle kunna dölja allt med positivt tänkande, men frågan är om det inte blir en rökridå då, eller?

Jag möter ganska många "coacher" i min vardag som är mer eller mindre käcka (mig själv inberäknad), men ibland undrar jag hur kongruenta de egentligen är. Lever de sitt budskap? Kanske inte ens tränar på det...

När jag hör saker som ...


"Det blir som du tänker..." 
"Du kan inte ändra på andra..." 
"Tanke och känsla hänger ihop..." 

Ja då kan jag inte annat än att småle inombords. Allt som jag oftast håller med om ovanstående, men som sagt i fel sammanhang med fel känsla kan det låta väldigt ihåligt. Det blir en härlig dimridå helt enkelt...

Så mina vänner, nu återupptar jag träningen,  fortsätter, fortsätter och fortsätter... invecklas och utvecklas!

Vem klipper du?

Jag klipper gräset för sista (?) gången för denna säsongen. Funderar på metaforen som jag själv använder emellanåt.
Varför växer gräset?

Berättelsen i korthet:
Pappan klipper gräset, sonen frågar: "Pappa, varför växer gräset?" Efter funderande säger han kort: "Det växer för att det vill växa!" Häpp! Så enkelt är det...

Det dröjer inte länge innan sonen då säger: "Om det nu vill växa, hur kommer det sig då att du klipper det?"

Drar vi parallellen till människor vill vi (i alla fall de flesta) också växa. Vi vill anta utmaningar. Vi vill prova nya saker. Vi vill lära oss nytt. Jag har genom åren frågan tustentals människor om det växer genom att göra "samma samma" eller genom att göra nya saker. Svaret är nästintill 100% till det sistnämnda svarets fördel.

Men har du funderat på:
Vem klipper ditt gräs? Är det någon annan eller är det kanske du själv som håller dig själv tillbaka? Klipper ditt eget gräs istället för att släppa fram det som "vill växa" inom dig...

Vems gräs klipper du? Medvetet eller omedvetet kanske du sätter käppar i hjulet för nära och kära, dina barn, kollegor, vänner eller...

För varför klipper jag nu gräset för sista gången för säsongen. Jo, för att jag tycker att det ska vara fint. Jag blir nöjd när det är gjort. Min fru gläds över en fin trädgård. Men gräset då, det kanske både vill och behöver växa för att klara av en lång höst och vinter...

Vem klipper du?

Tänd men inte spänd - hantera stressen

Missade du inslaget i P4 Morgon från 21 maj. Tänd men inte spänd, hur hanterar du stressen?

Cicci och Erik får lite tips av mig... (texten kan du läsa nedan)

Jag och Erik Blix lite spända, men det avhjälptes med tipsen som gavs under MÅNDAGSPEPPEN :-)

Att vara tänd men inte spänd! Att prestera i vardagen.

Maj är en fullspäckad månad för många. Mycket ska hinnas med. Skynda, skynda, stress och press. Som allt som oftast sätter sig i kroppen, inte bara i knoppen!

Var sätter sig stressen? Just det… axlar, spända käkar, gnisslar tänder, hastig andhämntning…

Idag blir det tre väldigt fysiska övningar som hjälper dig.

Tennisspelaren Robin Söderling har sagt vid en intervju något i stil med:
 "... för mig handlar det om att vara tänd. Mentalt laddad för att kunna spela på topp. För mycket då kan det brista, för lite då kommer jag inte igång..."

Skillnad mellan spänd och avslappnad
För att känna skillnaden mellan tänd och spänd, att vara laddad men inte kvaddad kan du prova följande tre enkla övningar. Men först vill jag att du knyter din högra hand hårt.

Jag sa HÅRT! NU!
Håll, håll, hårdare! Och bara handen, inte underarmen, käkar eller axlar, vilket är lätt hänt...
Släpp! Märk skillnaden. Spänd och avslappnad. Upprepa två gånger till …

Och tre enkla tips:

·      Andning: Ta ett djupt andetag. In (fyll hela lungorna) och håll andan (räkna 3,2,1) och släpp ut helt och hållet. Upprepa 10 gånger. Notera skillnaden!
Vi brukar ju säga – ta tre djupa andetag… ;-)

·      Axlar: Lyft axlarna ändå upp till öronen. Håll och räkna 3,2,1 och låt axlarna trilla ned så långt det går. Upprepa 3 gånger (minst)! Märk skillnaden!

·      Käkar: Massera med pekfingrarna mellan över- och underkäke (sätt fingret i själva "gångjärnet"). Det ska inte ömma och du ska kunna trycka ganska hårt. Ömmar det är det sannolikt ett tecken på att du går omkring och spänner käken, eller kanske till och med gnisslar tänder... Gör detta under en minut!

Dessa tre övningar kan du enkelt göra varhelst du är för att på ett enkelt sätt sänka din situationsspänning. Samtidigt som du blir alltmer medveten om skillnaden mellan att vara tänd och att vara spänd.

Målet är att långsiktigt sänka din grundspänning.
Hur kan du använda dessa enkla övningar i din vardag?

Lycka till hälsar din mentale coach, ledarskapsexperten Kenth Åkerman. 

 
Kom ihåg: Gör du inget, får du inget!