Vem klipper du?

Jag klipper gräset för sista (?) gången för denna säsongen. Funderar på metaforen som jag själv använder emellanåt.
Varför växer gräset?

Berättelsen i korthet:
Pappan klipper gräset, sonen frågar: "Pappa, varför växer gräset?" Efter funderande säger han kort: "Det växer för att det vill växa!" Häpp! Så enkelt är det...

Det dröjer inte länge innan sonen då säger: "Om det nu vill växa, hur kommer det sig då att du klipper det?"

Drar vi parallellen till människor vill vi (i alla fall de flesta) också växa. Vi vill anta utmaningar. Vi vill prova nya saker. Vi vill lära oss nytt. Jag har genom åren frågan tustentals människor om det växer genom att göra "samma samma" eller genom att göra nya saker. Svaret är nästintill 100% till det sistnämnda svarets fördel.

Men har du funderat på:
Vem klipper ditt gräs? Är det någon annan eller är det kanske du själv som håller dig själv tillbaka? Klipper ditt eget gräs istället för att släppa fram det som "vill växa" inom dig...

Vems gräs klipper du? Medvetet eller omedvetet kanske du sätter käppar i hjulet för nära och kära, dina barn, kollegor, vänner eller...

För varför klipper jag nu gräset för sista gången för säsongen. Jo, för att jag tycker att det ska vara fint. Jag blir nöjd när det är gjort. Min fru gläds över en fin trädgård. Men gräset då, det kanske både vill och behöver växa för att klara av en lång höst och vinter...

Vem klipper du?