Läser en insändare från en 11 årig tjej under "PRAT". Rubriken är "Jag älskar ärter!"
Hon skriver om att hon får kommentarer om att hon gillar ärter.
"...en del tittar på min tallrik (när hälften är täckt med ett berg av ärter) och säger typ:
Åh gud, vad äckligt, varför äter du ärter?"
Möter du också människor som kommenterar vad du gör, hur du beter dig, ser ut och kanske vem du är? Behöver vi svara upp på detta eller ens lyssna? Troligen gör vi det medvetet eller omedvetet.
Tipset från signaturen "Ärter = mums" är följande:
1. Prova! Det är faktiskt INTE så äckligt.
2. Om du nu tycker att det är äckligt, håll det för dig själv!
Klokskap från 11 årig tjej som absolut gäller oss alla, 25, 46 eller 58.
Något att tänka på och agera efter.
Vad kommer du att prova framöver istället för att äcklas?
"Jag är inte här på jorden av en slump. Jag är här för ett visst ändamål,
och det ändamålet är att växa till ett berg, inte att krympa till ett sandkorn."
Og Mandino
Og Mandino
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar