Seeing is believing - Att tro är att se!

Tradition i familjen är att se Polarexpressen på julaftons morgon. Min son, Emil och min fru Annika går upp i ottan och sätter på videon. Själv har jag inte sett den in sin helhet förrän i är, inte för att jag är morgontrött utan oftast för att jag samtidigt pysslar med annat. I är var det dessutom i 3 D, häftigt.

Har du inte sett den rekommenderas den för både barn och vuxna. En härlig film med kärlek, spänning, fantasi och hopp. Du kommer att "höra klockan" när du sett den...

Mantrat filmen igenom är "seeing is believing".

Avslutningen är magnifik när konduktören ånyo klipper barnens biljetter för tillbakaresan från Nordpolen. De fick några bokstäver redan vid utresan och på återresan kompletteras dessa till hela ord.

Följande ord klipps:

Learn, Believe, Rely on, Depend On, Count On och Lead.
(Lär, Tro, Lita på. Våga vara beroende av. Du är någon att räkna med och Led ditt eget liv.)

Ord och föresatser man skulle kunna bygga en hel ledarskapsutbildning kring. Vi behöver dem alla vid olika tillfällen och stadier.

En av slutmeningarna i den underbara Polarexpressen.
"Oroa dig inte om att hoppa på fel tåg utan istället - bara hoppa på!"

Du kan alltid fatta ett annat beslut senare:

EN FRÅGA TILL DIG:

Vad innebär Learn, Believe, Rely on, Depend On, Count On och Lead för dig?

Önskar dig en underbart fröjdefull jul!

Nya tider, gamla traditioner

"Våra utmaningar må vara nya. De instrument med vilka vi möter dem må vara nya. Men de värden på vilka vår framgång beror - hårt arbete och hederlighet, mod och rent spel, tolerans och nyfikenhet, lojalitet och patriotism  - de är gamla. De är sanna. De har varit den tysta drivkraften bakom utvecklingen genom hela vår historia."

så här inledde Barack Obama sitt installationstal. Fortfarande och alltjämt aktuellt...

Nu är julen snart här. En fast tradition för många. Allt ska vara som det alltid varit. Det är trygghetens band som håller oss kvar vid gamla traditioner och vanor. Men är allt värt att bevara. Är allt värt att hålla kvar och stressa fram. I år är dessutom helgen kort och snart vardag igen...

Vad kan du välja bort, om du inte redan gjort det. Att det inte är någon snö där jag bor (söder om Göteborg) kan jag inte påverka. Men ALLT det andra.

Vill hänga kvar vid Obamas ord kring "det sanna". Vad är det "sanna" för dig? Vad behöver DU ha för att må bra över julen? Skala bort det andra...

Och ta dig sedan tid att reflektera över året som gått. Vilka traditioner och vanor vill du behålla? Vilka nya vanor och traditioner vill du tillföra?

Snart är det nytt år, nya utmaningar "men de värden på vilka framgång beror..." står kvar.

Önskar dig en riktigt skön julhelg!

Kan du alltid prestera på topp?

Jag läser just nu fd höjdhopparen Patrik Sjöbergs intressanta biografi Det du inte såg. Mycket lättläst och öppenhjärtlig!

När jag kom till partiet då han beskrev hur han satte världsrekord fastnar jag i tanken. Till skillnad från vad alla trodde då och trott sedan dess var att han festade hela natten. Men inte denna gången skriver Patrik. "Svaret är enkelt. Jag var helt slut, fullständigt mentalt dränerad." 

Jag känner igen känslan när jag "gett allt", även om det flutit och känts lätt kommer känsla av att vara "helt slut".  Kan du känna igen dig...?

Väcker en fundering hos mig:  
Går det verkligen att prestera på topp varje dag, 
utan återhämtning, utan att stanna upp, utan att reflektera.

Patrik fortsätter i boken:

"Nu har jag hoppat högst av alla människor genom alla tider. Det finns ingen jävel som hoppar högre. Sedan dök andra, mer filosofiska tankar upp. Hur går jag vidare nu? Och vart?"

När du när dit du drömt om, när du nått ditt mål - vad är mer att hämta?

"Blir det roligare än så här, eller är det över nu? Och vad gör jag då?"

Men dagen efter hade grubblerierna skingrats och det fanns mer att ge...

Allt är tydligen övergående. MEN kom ihåg att njuta när du kan!

Vilka tankar tar du med dig? Själv blir jag enormt peppad av att läsa Patriks historia.

Rekommenderar att du tar tag i en bok också...

Provläs årets julklappsbok.

Har du inga idéer för bra julklappar till nära, kära och medarbetare?

Provläs Receptbok för ett rikare liv här http://www.provlas.se/receptbok-for-ett-rikare-liv/

Och beställ sedan här!

Fler än 10 ex? E-posta till Liselotte.

Energitjuvar som måste göras...

Fick frågan:  
Vad gör man med energitjuvar som ändå måste göras, där jag inte har något annat val? 

Hur vet du säkert att inga andra val finns?
På vilket sätt låter du "tjuvarna ta energi"?
Vad blir konsekvensen om du inte gör måste-sakerna? Bättre eller sämre. Eller ingen skillnad.

Och för vem är det ett "måste"? "Jag måste städa hela huset innan...", "Jag måste vara med när sonen tränar..." eller vad det nu kan handla om. För vem? Kanske är det ett sätt att döva det egna samvetet och fly från något annat. Att ställa sig dessa frågor sätter fokus på hur viktigt ditt "måste" är.

Det finns förstås "måsten" (jag är ingen "du ska bara göra det du vill"-coach) eller som jag ibland säger "GLVP-lägen" (GillaLägetVar-positiv). Det är saker som OM de inte görs idag blir det ännu mer jobb, dyrare, tråkigare nästa vecka. Eller jobbet försvinner helt enkelt inte. Kan du delegera? Göra det tillsammans med andra? Starta nu och göra bara 10 minuter (1%) om dagen, vilket gör att även den jobbigaste sak är gjord efter en tid.

Och ALLT är övergående, även om tanken ibland känns väldigt avlägsen. Försvinnande många måsten är egentligen inte så viktiga trots allt...

Försvara ditt ego till vilket pris som helst

Stod på Bokmässan förra helgen och signerade min nya bok. Träffade många intressanta människor, kända och mindre kända, med olika bakgrund och olika mål. Gemensamt var dock flera spännande och lärande samtal. Att själv vara öppen och med nyfikenhet fundera över hur andra tänker och resonerar ger alltid nya perspektiv.

Jag anser att jag själv är öppen och flexibel, men mötte människor som ändå fick mig att tvivla. En del är mer slutna och "har bestämt sig" men ska ända ta en diskussion, oavsett priset. Målet verkar vara att övertyga om sin åsikt. Men, då har de kommit fel när jag sätter den sidan till.

Jag vänder istället snyggt tillbaka genom att ställa en fråga: Hur menar du då? På vilket sätt? Men om det var så här...? Jag hade en man inne i montern som gick igång rejält. Visade inte det minsta på att förändra sin egen syn och lyssnade inte speciellt på vad jag sa, han gick bara på i ullstrumporna. Intressant...

Sannolikt sa de säkert så om mig med: "Han har redan bestämt sig för att vara en sådan där positiv och lycklig coach..."

Är det så att vi måste försvara vår position och vårt ego?

För det är väl vad vi gör när man säger saker som: "det är för sent att förändra" (personen är kanske ca 40 år), "vår familj har alltid..." (anledningar och historien blir ursäkter att dölja sig bakom) eller "strukturen på arbetsmarknaden är sådan..." (en härlig generalisering som får dig att behålla dina valda sanningar...).

Det är helt okej att vara den du är, göra det du gör. Så länge du gör det för att du gillar det eller mår bra. Annars gör något annat, sluta klaga på omständigheterna.

Jag älskar ärter!

Sitter och skummar igenom en hög med för mig "udda" tidningar. Fastnar bl a i KP, Kamratposten. Mycket intressant tidning. Jag förstår att den har sina läsare och funnits länge...

Läser en insändare från en 11 årig tjej under "PRAT". Rubriken är "Jag älskar ärter!"

Hon skriver om att hon får kommentarer om att hon gillar ärter.

"...en del tittar på min tallrik (när hälften är täckt med ett berg av ärter) och säger typ: 
Åh gud, vad äckligt, varför äter du ärter?"

Möter du också människor som kommenterar vad du gör, hur du beter dig, ser ut och kanske vem du är? Behöver vi svara upp på detta eller ens lyssna? Troligen gör vi det medvetet eller omedvetet.

Tipset från signaturen "Ärter = mums" är följande:

1. Prova! Det är faktiskt INTE så äckligt.
2. Om du nu tycker att det är äckligt, håll det för dig själv!

Klokskap från 11 årig tjej som absolut gäller oss alla, 25, 46 eller 58.
Något att tänka på och agera efter.

Vad kommer du att prova framöver istället för att äcklas?

"Jag är inte här på jorden av en slump. Jag är här för ett visst ändamål, 

och det ändamålet är att växa till ett berg, inte att krympa till ett sandkorn."
Og Mandino